Gåsamiddag och jämställdhet

Älsklingskillen pustar och stånkar lite. I morgon är det traditionell gåsamiddag på hans fina, lilla skola - och så långt är allt väl, för han gillar ju all den goda maten. Soppa och nybakat bröd först, sedan "kycklinggås" med sås, potatis och alla goda tillbehör, och så avslutningsvis äpplekaka med vaniljsås. Allt tillagat från grunden i skolans eget lilla kök, av "vår" alldeles förträffliga kock! Mums... Och serverad blir man, dagen till ära, av finklädd skolpersonal!

Nej, stånket beror definitivt inte på maten!

När man på älsklingskillens skola har Mårtens-fest låter man inte bara eleverna äta en förbaskat god middag, man låter dem också träna lite "vett och etikett", sociala-spelregler-i-fina-festen-sammanhang liksom. Och det är just detta som är orsak till älsklingskillens stånk...

För det första är det förstås bestämd klädsel; skjorta för killar och kjol eller klänning för tjejer.

Fast, jo, så långt är det väl helt okej, för älsklingskillen har en ganska nyinköpt skjorta som han trivs bra i. Han funderar till och med på att ta på sig kavajen, och den åker minsann bara på vid mycket speciella tillfällen kan jag säga!

För det andra har alla killar parats ihop med varsin bordsdam, idag fick de veta "vem de fick". Fast, jo, även detta är ju helt okej. Han trivs inte bara med skjortan sin, han gillar tjejer också...

Nej, det är väl det tredje som ställer till det lite för stora, lilla älsklingskillen... Man ska nämligen inte bara dra ut stolen åt sin bordsdam utan även hälla upp dricka i hennes glas - och dessutom hela tiden hålla koll på om hennes dricksglas behöver påfyllning!

"Varför då??!!" säger älsklingskillen och ser mycket frågande ut. "Hon kan väl hälla upp själv, det kan hon ju alltid annars!".

"Och varför ska jag dra ut hennes stol??!! Vem drar ut min åt mig då?".

"Och varför är det bara killarna som ska passa upp?? Alla ska väl vara schyssta mot varandra - det kvittar väl om man är kille eller tjej!".

"Och förresten - tjejerna kanske vill klara sig själva!!"

Ja, ett barn av sin tid är han - fina älsklingskillen. Han tänker själv och vågar stå för vad han tycker. Det är bra tycker jag. Jättebra faktiskt!
Någon som vill säga emot honom? Inte jag i alla fall. Jag tycker att han har väldigt kloka synpunkter.

Tiden går, utvecklingen går framåt och både människor, vanor och attityder förändras. Det är väl bara så det är, helt enkelt.

Och kanske även gamla förlegade vanor och "etikettsregler" borde ses över, och utvecklas lite grann? I jämställdhetens namn.

Nej, vi är väl inte så jämställda som vi emellanåt tror oss vara...