15 december 2008

11 år... Grattis älsklingskillen!

För elva år sedan föddes en mycket efterlängtad liten kille! Ett litet, litet knyte med världens längsta ögonfransar, som genast skrek sig högröd i ansiktet... Han var ivrig och nyfiken, pigg och envis - han visade tidigt en egen vilja av järn och han hade den allra ljuvligaste bebisdoft man kan tänka sig i det mjuka, fjuniga håret! Äntligen hade han kommit, vår bebis! Min och sambons och stolta älsklingstjejens, hon som nu var fyra år och storasyster...
Idag fyller "vår lille kille" elva år.
Elva år som bara har rusat förbi - i alla fall är det så jag upplever det hela nu...
Dagen idag startade med ja-må-han-leva-sången, födelsedagspresenter och frukost på sängen, precis som det ska vara och precis som det brukar vara! Nallebjörnsvovven hurrade tvåfaldigt i falsett och sedan kunde presentöppnandet ta fart, innan det började bli dags att ge sig av till skola och jobb i vanlig ordning...
Födelsedagsmorgon och vanlig, stressig vardagsmorgon är inte den allra roligaste kombinationen, men man kan ju som bekant inte välja det där... och just precis därför blev det släktkalas i lördags, istället för idag!
Nu har vi ätit och druckit gott, fikat och firat i dagarna två - och älsklingskillens rum kryllar av nya prylar!

Här hemma traskar en nybliven 11-åring omkring... Han är nöjd och glad, väldigt tacksam för allt fint han har fått och han är ingen liten kille längre.
Åren går, och allt är precis som det ska vara!

Dagen till ära fick jag tillåtelse att lägga upp en av hans fina skisser!

Jag blev dock tillsagd att göra ett mycket viktigt förtydligande: "skissen är inte färdig ännu". Dessutom kostade det 10:- för rätten att publicera konstnärens verk här på bloggen, men det var det sannerligen värt!

2 kommentarer:

  1. Jodå, jag kommer ihåg både ögonfransar och ansiktsfärg. Tänk att lille knytet blivit hela 11 år, tiden går alltför fort...

    SvaraRadera
  2. ... och själv åldras man INTE ALLS i samma takt *host* det är väl märkligt??

    SvaraRadera