11 januari 2009

Vi förbereder oss...

... för sportlovets skidresa!

Jo, visst är det ett antal veckor kvar dit - men ändå! Vägen mot resan tillhör också resan!
Nya skidkläder är nu inhandlade till alla, vissa har fått ny mössa också, men inte alla (jag klurar fortfarande på om det är möjligt att köpa en av Pelekas snyggmössor till mig själv...).
Och gamla minnen väcks till liv...


Förra gången vi var i Storlien var älsklingstjejen sju år, älsklingskillen bara tre.
För älsklingskillen var det första mötet med slalompjäxor och små, små skidor. Bekantskap skulle förstås även stiftas med knappliften. För just detta ändamål fanns en liten "karusell", där de små knattarna i sakta mak kunde grabba tag i en "knapp" och sedan träna på att hålla balansen, hålla skidorna separerade - och bara åka med, runt runt...
Älsklingskillen lyste upp när han fick se denna "karusell"! Pliktskyldigt provade han en stund med skidorna på men gav snart upp och kom på att det var mycket roligare att åka utan skidor! Med äppelröda kinder, ett stort leende och snövit frost i de långa ögonfransarna åkte han sedan i denna träningslift varje dag, hela dagarna, en hel vecka - utan skidor. Och han var sååå nöjd med skidresan när vi gav oss av hemåt efter de där sju dagarna!
Nu är älsklingsbarnen femton och elva år, och tar sig ner i svarta pister i en faslig fart...

Fler minnen från vår förra Storlienresa?
Jo, det finns ett glasklart minne till... Det tar verkligen emot men det ska erkännas att jag åkte rakt in i en björkdunge och fastnade med ena skidan mellan två björkar... i barnbacken... till sambons stora fasa (och min), eftersom han just då tänkte peka ut mig för en ny bekantskap som han stod och pratade med bredvid "knappliftskarusellen".
"Var är din sambo, då?" frågade bekantskapen, och sambon han tittade och tittade och stirrade - för att därefter tvingas peka mot björkdungen och svara "där är hon, mellan björkarna"...
Nåja, det där är längesen nu, försvarar jag mig med. Och det har bara hänt en gång!

Det ska bli så roligt att komma tillbaka och vi längtar alla enormt till vecka 8!
Fart och fläkt och rolig skidåkning förstås, och samtidigt en upplevelse av helt annan ro och stillhet än vad vi har vant oss vid under de senaste årens skidresor till Sälen.
Lite närmare naturen nu, liksom... och ganska mycket mer snö tror jag...

2 kommentarer:

  1. Jag hoppas att ni får massor med snö och lika mycket sol under erat sportlov:-)
    Jag rekomenderar dig nog att akta dig för allt vad granar och tallar heter när du åker ner för backarna så du slipper att hänga där bland träden....fniss..fast du fixade ett stort leende i mitt ansikte nyss måste jag erkänna...kram

    SvaraRadera
  2. Svartängel: Jag ska lyda ditt råd, hålla mig långt ifrån tallar och granar... ; )
    Och det var ju bra att du fick dig ett stort leende!
    Kram tillbaka

    SvaraRadera