Bagar-Bertas bullar de smakar allra bäst!

Oj va det har jobbats i köket idag!

Ett starkt sug efter kanelbullar gjorde sig påmint runt lunchtid och älsklingstjejen cyklade raskt bort till byns ICA för att inhandla jäst och vetemjöl. Sedan satte vi igång! Älsklingstjejen tyckte att det var lika bra att dubbla receptet när vi nu ändå skulle baka, så det gjorde vi. Och det blev en stor deg som lite senare fick vila under grön-vit-randigt täcke...

30 minuter senare hade stordegen växt till en jättedeg som nästan hade sparkat av sig täcket, så det var tur att lite fler bagare just då knackade på dörren och anmälde sig villiga att hjälpa till med baket! Med uppkavlade ärmar (eller tja, kortärmade t-shirts egentligen) stegade mormor och morfar in i köket och genast bildades familjeföretaget Bagar-Bertas Bullar! Av någon märklig anledning är det just det som morfar - min pappa - jämt sjunger när det ska till att bakas, så det föll sig liksom naturligt att anta det namnet. "Bagar-Bertas bullar de smaaakar allra bäääst!"... Jag vet inte riktigt var han har fått det ifrån, om det är en trudelutt som faktiskt finns i någon känd liten visa, men han sjunger det jämt när det vankas bakning.

Vi bakade så det stod härliga till där i köket! Morfar rörde smöret mjukt, vilket älsklingstjejen bredde på de stora degytorna som mormor kavlade ut... och färdigrullade jättestora bullar stoppade jag sedan ner i höga formar. Allt medan älsklingskillen roade sig med kompisen. De smarta grabbarna förklarade att de helst bara smakade på bullarna, sedan när de var klara alltså... Helt okej för oss andra i familjeföretaget, för det var onekligen ganska trångt och stressigt där i köket. Mycket deg som skulle bakas ut, smöras, kanelsockras och skjutsas in i ugnen...

Och sett ur en annan vinkel så är det ju också väldigt kul att kunna bjuda någon på det goda och färdiga resultatet sedan, någon som inte har hängt över degskålar och plåtar hela tiden utan som kan bli lite överraskad, glad och förtjust. Det är kul att få, men oftast roligare att ge!!

Tillsammans med mormors och morfars hemgjorda flädersaft och en kopp nybryggt kaffe kunde vi sedan servera både oss själva och de smarta grabbarna de största och godaste kanelbullarna jag sett och smakat på bra länge! Mums!

OBS! Bilden visar inte våra jättebullar! Bagar-Bertas är bra mycket större... ; )