Vänner!

Jag lyssnade på radions "Sommar i P1" idag, för första gången denna sommar. Idag var det unga skådespelerskan/komikern Sissela Benn som pratade. Hon hade mycket kul och intressant att säga och hon berättade bland annat om sin bästis Emelie, som hon hängt ihop med sedan hon var fem år. Emelie och Sissela verkade ha en sådan där riktigt fin och speciell vänskap - "som ler och långhalm" liksom - och det är såklart jättefint! Men det var någonting annat som gjorde att jag blev riktigt riktigt berörd, sådär på djupet; Sisselas sätt att beskriva sin Emelie. Hennes kärleksförklaring till Emelie, helt enkelt. För visst är riktigt fin vänskap också äkta kärlek!

Jag satt där i bilen, på väg in till grannstaden för att köpa tårta till födelsedagsbarnet här hemma, och någonting hände när jag lyssnade på Sisselas kärleksförklaring som strömmade ur radion. Jag fick en sådan där stor "lyckogråtklump" i magen, och halsen liksom snördes åt. Jag höll verkligen på att börja gråta - det var så himla fint!

Jag har också himla fina vänner, vilket jag är oerhört glad för förstås.

En av mina fina vänner, M, bor numera i ett annat land. Hon flyttade för ungefär ett år sedan och vi har haft tät kontakt sedan dess. Flytten har inte varit helt lätt - nytt språk, nytt jobb, ny familjesituation och ny kultur... det är mycket som har förändrats för henne och det är mycket som vi har vänt och vridit på tillsammans - ur hennes vardag såväl som i min.

Igår fick jag ett blommogram. Det var från M. Hon ville tacka för alla stöttande ord, som har betytt så mycket för henne. Och jag blev så glad! För hennes ord såklart och för den fina buketten som jag inte alls hade väntat mig... Men mest av allt för att hon är min vän!